RIP
Det blev en högst konstig & omtumlande dag igår..
Lilla Korvash, sov så gott ♥
BAD DAY
Nä, jag har inte söndagsångest, men nåt annat lika jävligt som ligger & gror. Har en riktigt dålig knä-dag, har redan trampat fel 2 gånger, sådär fel så att det gör ont i hela kroppen.. Har gjort ett av dagens två knäprogram men fan så dåligt det gick, känns som det blivit sämre och får ont på ytterligare ett nytt ställe, jag är jäkligt less på det här nu & jäkligt less på kryckorna. Jag vill så gärna åka skidor.. FU U, äckliga knä.
SOM GRÄDDEN PÅ MOSET EN DAG SOM DENNA
Ett avbrott i denna annars så ironiska blogg.
Fyfan vad allting egentligen inte betyder ett jävla skit. Lite fett på magen, kluvna toppar, ett trasigt knä, fuktskador i lägenheter, 25minusgrader, vad fan är det att klaga över!? INTE ETT JÄVLA SKIT. Ibland får man käftsmällar som väcker en ur den lilla bubbla man kallar verklighet. Nu var det ett tag sedan denna händelse inträffade och så dum som man är så glömmer man fort bort den där känslan som infinner sig när bubblan spricker.
Nu kom den där käftsmällen igen & jag kommer ihåg hur kämpigt det var där några dagar när han var på andra sidan jorden & vi inte fick tag på Jonatan. Och fyfan va jag skiter i den där jävla lägenheten nu & i dom där jävla skorna jag så gärna vill ha, det är patetiskt hur jävla blind man blir.. Det finns så mycket större saker att bekymra sig om än larviga I-landsproblem.
Det var fan med tårar i ögonen (skvallra bara inte för honom) jag läste det här inlägget i Jonatans kompis blogg som också var i Texas med honom.
http://epajoggas.blogg.se/2011/february/el-paso-part-viii.html#comment
jävlar så blödigt det blev då..
SUCH A LOVLEY SURPRICE
GREAT! Men jag är inte förvånad, my usual bad luck, jävla skitfan. Så jävla typiskt.
Jag önskar dig allt rövskägg i hela världen.
THE WALKING DEAD
När jag var liten, alltså riktigt liten såg jag något hemskt på tv, det handlade om en vit kvinna men långt ljust hår som kom fram endast när det var dimma, då gick hon över åkrarna och hade en stubbe fastvuxen på sin rygg, ja en STUBBE liksom!? Är det någon som känner igen detta sjuka "barnprogram"? Detta har jag ännu inte kunnat släppa, det går bara inte, jag är fortfarande lika rädd för stubb-bruden. Jag kan liksom inte släppa skiten, även fast det är säkert 15 år sen jag såg det så är det samma känsla som bubblar upp.
Nu har jag en ny grej att sätta upp på listan som jag inte kan släppa, Stubb-bruden får nu tampas med Zombies.. Jag vet, zombies, fan så töntigt tänker ni, men nej, jag har fått upp ögonen för dom & dom är seriöst vidriga varelser. Efter att ha sett The Walking Dead 2 gånger så överväger jag att stänga av tvn då det är dags för nästa avsnitt eftersom det skadar mig psykiskt:
Jag är lite mörkrädd. Jag är lättskrämd. Jag är en funderare. Jag är en planerare.
Jag har drömt om zombies ett antal nätter nu sedan första programmet, jag har drömt om gubbar med halva ansikten som knackar på fönster, jag blir rädd om någon pratar om zombies, jag försöker tänka ut det bästa gömstället ifall Norrtälje skulle bli invarderat av zombies, jag planerar nya rymningsplaner eftersom mina gamla inte håller, tydligen kan dom jävlarna springa också, inte bara gå som jag först trodde
Detta är inte ett normalt beteende va?
In your face zombie, du har ju fylleknäppt, moahhahaha
DAGENS OUTFIT
..består idag utav mysig morgonrock från Åhlens, härlig hund-filt för höglägetsskull samt ett mysigt, cupcake-inspirerat, genomblodat bandage/förband(/axelvadd?). Bör tilläggas att det gula/orangea på benet faktiskt INTE är en brunutansol tabbe utan det är bara lite underliggande blödningar, vilket känns så fashion då lager på lager är så rätt just nu.
sorry, kräks inte..
UNDER THE KNIFE
Jepp, då var stunden inne. Duschade igår med den där underbara tvättsvampen man skulle köpa på apoteket, vilken mardröm, håret är torrt som en jäkla åker precis innan en skogsbrand och jag bävar inför då jag måste resa mig från sängen eftersom huden är lika torr och känns som den har krympt till iaf en storlek förliten. Är inte ett dugg kaxig, mest bara jävligt nervös inför allt som komma skall. Provtagning, "värre smärta än att slita av det", sova själv på sjukhus (jag menar om det finns spöken någonstans så är det väl fan där.) och det värsta av allt; REHAB. puke, big PUKE!
UTBILDNING
utbilda sig hit & utbilda sig dit..
Har under förra veckan slitit som ett djur både på nätet & på telefon för att få tag på diverse skolor, hemsidor, kurser & studievägledare (vilket förövrigt verkar vara det mest lama jobbet ever, har varit i kontakt med dom uppe på Nordrona ett antal gånger & hjälpen jag fått av dom kan liknas vid en påse skit. Fick ett blankt nej ifrån dem på frågan om jag kunde skicka in några sena ansökningar, då tog jag tag i det själv & dem på studera.nu menar att det inte var några som helst problem, GULD!) för att få iväg några sena ansökningar till olika intressanta & mindre intressanta kurser. Eftersom kurserna kör igång imorgon så är jag verkligen ute i sista sekund, men jag håller tummarna för att jag kanske ändå kan komma in på någon av dem, antar att jag kommer att få sitta & ringa imorgon igen. Att komma in på kursen verkar vara en större utmaning än att faktisk klara av den.
Jag har sagt det förr & jag säger det igen.. Om man ändå fick gå på Hogwarts. Hagrid föffan, vart håller du hus?
IDE
Glider in & upptäcker ett maffigt besöksrekord på denna fattig lilla blogg, man tackar! Har dock inget vettigt att skriva om alls, för jag har praktiskt taget gått i ide över helgen, inte gjort ett jäkla dugg. Legat där med mina vinterpälsiga ben (sant). Det är de här sjukt mörka & dystra månaderna som gör det I guess, mitt eget land motarbetar mig nåt så jävulskt, not to fun. Jag är inte ämnad för det här landet, jag är nu i desperat behov utav; sil, bad, ledighet & greencurry!
vem följer med?
*Rättelse - jag är i desperat behov utav SOL inte en SIL, nog för att man bli lite vinterdeppig men så långt ska vi inte gå.
NYÅRSLÖFTEN, MAN BA YEH
(Hej Bullen! Jag är en tjej på 21 år som har ett problem, blablabla....... // MVH GodizGjizen)
Nyårslöften ger alltså BARA ångest.. om man inte sätter upp realistiska mål ;)
Detta nyårslöfte blir alltså att: Försöka att inte äta godis & chips ALLA dagar i veckan.. Jag vet, jag har allvarliga problem. Men varje godis-& chipsfridag är alltså ett framsteg & en guldstjärna i kanten! Man ba yeh!
vem blir min PC (personalcoach) i kampen?
DECEMBER
När alla 64 PH-avsnitten är slut, när det är för kallt att sätta sin fot utanför dörren, när man känner sig lite extra ensam, när det bara går Hem till gården på tv, när man är sjukskriven.. Då finns du där! & bara väntar på uppdatering. Så här kommer det:
1. Det är numer december
2. För 2 veckor skulle jag spela cup
3. (Förövrigt den roligaste tillställningen under fotbollssäsongen)
4. Vi spelar första matchen
5. Jag spelar 2 byten i andra matchen
6. Jag slår ihop med målis
7. Linda & kyla
8. Hoppar in igen
9. Låret vill åt ett håll, smalbenet åt ett annat & knät vill inte va med alls
10. Akuten
11. Sjukskriven
12. Otroped
13. MR
14. Väntan
Kära bloggen, detta har inte varit mitt direkta favorit halvår som varit. På onsdag får vi se vad domen blir, ifall jag får ett liv tillbaka eller om vi får hänga mer kontinuerligt.
NIGHTMARE
Satan i gatan, natten var en pärs. Jag drömde att jag var jagad, av kanske 10 pers, med vapen av alla dess slag, rediga pickor alltså! Och dom sköt mig när jag sprang där genom någon öde stad, inte så att jag dog utan bara så att kulorna liksom nuddade mig & gick precis igenom mig vid armarna & benen. Kulorna ven omkring huvudet, dom satt i nacken, ryggen, benen överallt men inget liksom tog död på mig, dom gjorde bara jävligt ont.
Men sen tillslut kom liksom bossen med sin superpicka & avslossade det sista skottet, jag vaknar upp men smärtan är fortfarande kvar. Hals, huvud & öron dunkar som ett jävla techno-disco-rave-party.
GIVE ME MY PILLS!
DIREKT OKUL
Det här börjar gå mig på nerverna. Idag är det jävligt, riktigt jävligt..
Har ändå vart ute på äventyr idag, var på Loppis i Görla i ca 10 min innan jag toksvettades & blev om möjligt ännu blekare. Där tog äventyret slut. Sjukt exhiting lördag.
Why God, Whyyyy!?
YIHA
I måndags rök mandlarna, ja dom bokstavligen RÖK, dom är bortbrända & här sitter man 2 dagar senare & är inte ett dugg kaxig. Jag kan inte sjunga i duschen, jag kan inte äta MASSOR med godis eller mat, jag kan inte ropa på barn & jag kan inte skälla på Elias, något som annars ingår i min dagliga ritual. Istället sitter man här & gör ingenting! Jag blir tokig.
Min huvudsakliga uppgift nu är att försöka fokusera på att svälja mitt saliv. Därför måste vi avsluta här så jag kan återgå till prio 1 just nu, så att det inte händer en olycka.
ÖDET
Men nu ska vi se till att det blir en sjuhelvettes bra avslutnings innan verkligen börjar igen.. Först ska jag bara bryta ihop så jag slipper ångest imorrn. Nu ska jag gå & crya mig en river för att somarn är över..
/ FRÖKEN MUNTERGÖKEN
RONJA RÖVARDOTTER
Ligger & mår som man förtjänar. Försöker bota huvudvärken med lite Ronja, så nu ska jag passa på att lära mig sången ordentligt så jag kan showa lite på dagis utan att sjunga fel, jag & några tjejer brukar köra den där Mamattis, mamatti, boboborka blablablaaa..
Men fan va grådvärgarna är vidriga, dom är ju läskigare än jag minns dom. Jag känner mig som en jäkla grådvärg idag. Nepp, nu vill jag ha chips!
LINGO
Men va? Vad hände med min text?
REHAB
Hursom, tillbaka på jobbet idag & va lite halv risig. & vad passar sig väl inte bättre än att jag får en riktig jäkla välkomst-bananspya över hela mig. Jorå, rätt som det var så satt jag där med kroppsvarm, nytuggad bananpuré i HELA knät. GÖTT!
Nejmen det är bara att bita ihop, så i nästa sekund står jag i hallen med en kollega som torkar banan från mitt arsel, (MED byxor på ofc) och det som hunnit rinna ner till fötterna, så gott det går. Ett snabbt ombyte och sen är det bara att slå sig ner vid matbordet för lunch, MUMS! Vem är inte sugen på lite lunch efter något sånt liksom?
LONGEST MINUTE
Hursom, fick tid på jouren & smet ner dit. Fick ta det där vidriga halsprovet av en tant som säger; "Ja du är ju inte så röd i halsen ialla fall!" blir därefter inropad till doktorn. Vilken jäkla hispig karl asså. Fladdrar med fingrar & provrör å gud vet vad. Man blev ju nervös själv. Å så kollar han i halsen och säger "Oj, du är verkligen röd i halsen". Slogs genast av deras storhet & kunnande & kände med ens att wow, här har man kommit till professionals, folk som verkligen kan sina grejer! (Hm? Smaken är ju som baken har jag hört & det gäller väl även doktorer antar jag?) Han hetsar igenom en massa rutinfrågor & sen kommer halsprovet in, sköterskan talar om att det inte är klart än & kan ta några minuter, "Oj, några minuter är en lång tid" säger han & jag tänker att några minuter? nää, inte så värst långt va?
Men oj så fel jag hade, kan ha varit de längsta minutrarna i mitt liv. Jag anade ju inte att han redan ställt alla frågor redan & fifflat klart med alla halspinnar så att det inte fanns någonting kvar att göra. Han satt med provröret & tittade på klockan & en otroligt obekväm, pinsam tystnad infann sig, minutvisaren gick saktare & saktare & han bara fånglodde på klockan. Stämningen på läkarbesök vid andra tillfällen brukar iofs inte vara någon top of awesomeness men det här tog priset. Jag började skruva på mig i stolen, harkla mig lite för att dölja tystanden, säger något torrt. Båda återgår till att stirra på klockan. Han försökte verkligen komma på någon viktig "doktorsfråga" som han kunde ha missat, man såg hur han grubblade & letade efter något bra att säga, så kläcker han ur sig.. "Annars då?"
Vilka stjärnor..
BUSSRESA FROM HELL
Jaja, ungen verkar ju rätt lungn & inget grin på första halvan av resan iaf. Däremot kan inte farmor vara tyst en enda sekund. Hon pladdrar & jollrar & skrattar & sjunger & trallar & klappar händerna & stampar fötterna & busar & on and on and on.. Hon kör hela topplistan med lilla snigel & om det vita lammet, samt ett medley av alla olika spindlar som spolas bort. Hon fullkomligt psykar ner ungen (& halva bussen) som tillslut brister ut i gråt, han pallar liksom inte att ta in mer & inte jag heller för den delen..
Denna upplevelse kan liknas vid när hamnar nästan längst bak i bussen där dom lite yngre tjejerna & killarna brukar ta plats. Dom håller ungefär samma ljudnivå som denna dam, man fick liksom domdärfjårtisvibbarna. Men tack & lov tänkte jag, att man slipper det värsta, att tvingas sitta & lyssna på deras playlist med Rosa helikoter på mobilerna.
Tji fick jag, i ett desprat försök att försöka hindra ungen från att vila drar hon fram sin... just det MOBIL! & sätter igång sin playlist, på sådär lagom härlig pensionärsljudnivå. & jag lovar er, detta är värre än rosa hellikopter, hon drar igenom HELA dagisreportuaren, gång på gång, på repeat & sjunger med för full hals! Nu snackar vi hits från förr såsom ekorrn satt i granen, bilen på bussen men också nykomlingar som Trasdockorna & i sången sparas inte på krutet, bör tilläggas att ungen fortfarande är lite förtvivlad som jag..
Tack & lov att jag jobbar på dagis & inte på ålderdomshem, fatta att höra deras playlists på mobilerna, trasdockorna 24/7!